Hej!

Ska skriva om helgen, orkar inte göra det nu bara. Måste skriva av mig!

För väääldigt längesen fick jag en vacker ring av mamma, med en liten söt rosa sten. Jag hade ringen på mig varje dag tills en dag när familjen var iväg på kalas. Då råkade jag peta loss den lilla stenen. Jag la den i pappas plånbok i växelfacket sen glömde både han och jag att den låg där. Jag slutade använda ringen och tänkte därför inte på att stenen fortfarande låg i pappas plånbok. Idag sorterade jag bland gamla smycken och då hittade jag ringen. Kom direkt på att jag för väldigt längesen (flera år sedan handlar detta om) hade lagt den i pappas plånbok. Slängde iväg ett sms till pappa och frågade om den fanns kvar. Såklart gjorde den inte det. Pappas växelfack i plånboken hade gått sönder för ett tag sen, och då försvann stenen. Jag blev så jävla ledsen över det. Känner mig så dum att jag glömt det så länge. Visserligen hade den haft det bra där den var, det var pappas lilla tursten, eftersom han glömt var den kom i från när han hittade den i plånboken..

Jävla skit, hatar att jag knyter mig till saker jag får & har så jävla bra minne när jag inte vill ha det. Fan..

Pappa är iaf bäst.

Ni som tycker detta är löjligt eller dumt på något sätt kan bara gå och dö okej?

puss hej.