2009-01-05
 22:30:57

hemma bra men hemma bäst?

Ibland är bara livet jobbigt, men samtidigt helt underbart.
Har varit hos mamma&pappa sen i lördags, kom hem idag.

Har mest varit med min nyfunna bästa vän, Jesper. Fan den killen är verkligen guld.

Det var jobbigt att säga hejdå till mamma & Jesper (de körde mig hem) när de skulle köra innan. Nu när jag skriver om det blir jag gråtfärdig, hur fan kan allt kännas så cp?
Jag älskar att bo här i huset, med min älskade magnus. När jag är här vill jag hem till mamma&pappa och när jag är hos mamma&pappa vill jag hem till Magnus.
Jobbigt.

Skolan börjar på onsdag, hur fan kan man hata något så mkt som jag hatar skolan? :/ jag vill verkligen inte dit mer, jag fixar det inte. Ångesten tar fan över. Jävla tur jag har Natasha, utan henne hade jag fan hoppat av för längesen.

IG i matte fucking B.
Missat att utvärdera arbetssätt & lärande + pedagogiska och sociala verksamheter.
Fuckat upp min praktikrapport.
Konstigt att man har ångest? nej, men allt är mitt eget jävla fel.

Säger bara en sak, jävla tur jag har Magnus, Mamma, Natasha, Jesper och Clara.. Utan er hade jag dött.


Nån som kan rycka upp mig?



KOMMENTERA DETTA INLÄGG:

« NAMN Spara info?

« E-POST (publiceras ej)

« URL

Kommentar: